ugglan Doloores och ingefärsdjuret
Här sitter hon, mitt i tulipanerna och pöser. En rackare till uggla det där, som höll mig vaken en natt för att hon ville bli verklig. Nu finns hon. Jag går och pratar lite med henne när jag känner mig lite ensam och Espen är borta.
Sen har jag ingefärsdjuret också, som jag snart ska äta upp, brutal och bestialisk som jag är.
Jag har redan karvat på huvudet. Det är då fan att den ska vara så söt den där roten.
Gratis konst
Jag är mycket glad i saker, det är en av mina största laster.
Det är inte så lätt, jag lockas ju hela tiden åt det vackra.
När någonting är gratis och vackert ja då mår jag gott må ni tro!
Denna vackra litografi hittade jag på ett gratisbord på en gata på väg hem från jobb. Jag blev väldigt glad, ungefär som när man hittar en gammal godis i fickan.
Brända mandlar
Det blev bra och det var lätt.
här kommer receptet:
200 gram hel mandel
100 gram socker
60 gram vatten
1 vaniljstång
1 tesked smör
1. Sätt ugnen på 180 grader. Strö ut mandlarna i en form och Rosta mandeln i varm ugn cirka 10 minuter tills de är gyllenbruna
2. Koka upp socker, vatten och vaniljstången i en kastrull cirka 10 minuter, till 120 grader. Använd gärna en termometer för att kontrollera.
3. Tillsätt de varma mandlarna och rör tills sockret dör (alltså vitnar och blir klumpigt). Fortsätt röra så kommer sockret att smäta igen.
4. När allt socker är smält igen och mandlarna gyllenbruna ska smöret tillsättas. Blanda ut det väl och lägg sedan ut mandlarna direkt på ett oljad plåt. Plocka isär dem medan de fortfarande är varma.
5. Servera som dom är eller rulla dem tunt i smält choklad.
Julhyllan
Full med nostalgi och lite uppslängt pynt, stenar från Frankrike, mormors julbonad (som hon gjort till mig av kärlek när jag var ett alldeles färskt barnbarn), ett gammalt hederligt svenskt julmagasin, rökelse från Thailand och lite krimskrams. Små delar av ens liv som tar en på resa i minnet.
Jag och mina burkar
Tänker omhulda klapparna i år med saker som går att använda vidare.Man kan t.ex slå in i en fin julig kökshanduk eller som här på bilden där jag förvandlat konservburkar med lite decoupage, servetter och fina papper. Passar bra att ge bort kaffe, te, choklad eller varför inte en hyacint i?
Massiv omorganisation i skafferiet
När jag städade sist, då var jag sådär lite miljölat som jag tidigare pratat om. Det är långt till avfallstationen och det är istid här, valet att stanna inne var en självklarhet. Jag spenderade istället hela förmiddagen med att organisera om mitt skafferi. Nu har jag alla bakingredienser i olika burkar, märkta och uppradade, redo att locka mig till bak. Jag har härmat alla proffsbakare. Härma är bra gott folk. Ur det kan man sedan skapa något eget som någon annan kan härma.
/ Johanna
Brödlandet
Jag bor i ett land vars basföda är bröd. Det är bröd, bröd och åter bröd, när som helst på dygnet. Som svensk blir man givetvis bestört. Hur kan de växa upp och bli ett vettigt folk utan varm lunch?
Svaret ligger i bakkonsten. Norrmännen gör fantastiskt goda bröd. I affärerna får man leta för att hitta vita, sockriga och E:preparerade ursäkter till limpor. De kan sina saker, inget snack om saken.
Av den anledningen har vårt hem varit i desperat behov av en brödkorg. Å tänka sig, efter lite rotande hittade jag en gammal korg som jag en gång köpt fylld med potatis. Efter lite kladdande med penseln och pillande med nål och tråd blev det riktigt fint.
/ Johanna
Hyllan på sin plats
Så här ser "snäckan" ut på väggen.
Bilden är lite suddig eftersom jag kletat in linsen i något konstigt. 
Under hyllan tog jag inspiration från UnderbaraClaras burkuppfinning
och fick praktisk förvaring för mitt löste 
Ha det gott!
/ Johanna
lastpallen som blev en kökshylla
Utanför affären där jag brukar handla kan man hitta en hel del intressant som trälådor, lastpallar. Jag har haft litel ideèr men latheten har gång på gång tagit mig med hem. Så en dag i förra veckan så låg den där, en liten lastpall som skulle bli perfekt som kökshylla.
Sagt och gjort, den åkte med hem.
Sedan gick jag lös på den med sandpapper och ett par lager med en vit panellack.
För att mjuka upp och ge hyllan ett lite mer köksigt utseende limmade jag på spets under hyllplanen.
Med hjälp av decopagelim och ett vackert papper fick brädorna sig lite pynt med.
Jag ville se den uppe med en endaste gång, så jag skruvade och pillade utan hänsyn till borrhål och farlig el i väggarna. Det blir lätt så... men tusen spikhål i en vägg är bättre än en som är helt ren och slät tycker jag.
Perfektion är tråkigt.
Så fort dagen ger lite bättre ljus ska jag lägga upp en bild på hur den ser ut när den hänger uppe.
Blir så glad när jag får till det, just så som det var i huvudet =)
